Medkänsla startar här… Både för Palestinier och Israeler…

Den där riktigt starka medkänslan, empatin, har hos oss flesta sin startpunkt i våra liv när vi får ansvar för att beskydda och ta hand om en liten oskyddad varelse som vi bara älskar så innerligt. Det händer oss i olika åldrar och de vi beskyddar kan vara en kanin, katt, hund eller häst. Men vår empatiska förmåga växer som starkast när det är ett litet, litet värnlöst barn.

 


Jag känner mig ganska övertygad om att de flesta av de, som styr och ställer i vår värld, aldrig har haft sitt eget lilla barn liggande i sin famn och njutit av känslan då barnet somnar in tryggt och lugnt. Och det gäller nog också de där krigsherrarna, Benjamin Netanyahu (Israel) och Mahmoud al-Zahar (Hamas).

Läs gärna mer om Sionismen i Israel och om Hamas på Wiki. Lärorikt och väldigt upplysande…

Israel är en konstgjord stat, skapad av Storbritannien och FN 1948. Allt i skuggan av nazisternas ohyggliga förintelse av judar. En religion och dess efterföljare fick sitt eget land, vilket självklart fick politiska konsekvenser. Israel har i dagsläget upprätthållit ett ständigt pågående krig mot sina “fiender”, palestinierna och grannstater, under många, många år. Och vi vet alla att det är lätt att uppnå en maktposition om man kan skapa en fiende och en kamp som alla kan enas runt. En religiös övertygelse baserad på Sionismen har varit styrande och medfört en gradvis ockupation av palestinska områden. Mark som tas i beslag av israeliska bosättare. Många, många års förtryck av palestinier.

Hamas har kritiserats hårt av Human Rights Watch och betraktar exempelvis homosexuella och lesbianer som perversa och moraliskt sjuka. Hamas andlige ledare Yunis Al Astal anklagas för att förneka förintelsen och ska ha motarbetat UNRWAs försök att inkludera undervisning om utrotningen av judarna i den undervisning som FN bedriver i Palestina. Hamas talesman Sami Abu Zuhri reste också invändningar mot vad han kallade “den så kallade Förintelsen“. Hamas långsiktiga mål är att återföra den Israeliska statens territorium som ett muslimskt område. Hamas är en rörelse med rötter i de palestinska flyktinglägren. Läger där desperationen föder självmordsbombare och terrorism.

Jag har ohyggligt svårt för att förstå varför någon reservationslöst kan stödja den ena eller andra parten i den här konflikten. Hur är man funtad när man lyckas göra en så svår situation till något som är antingen svart eller vitt, antingen rätt eller fel? Fröet till konflikten är ju självklart daterat till 1948 då dåvarande Palestina delades och staten Israel skapades av Storbritannien och FN. Men det är ju 66 år sedan och nog borde israeliska och palestinska krigsherrar kunna ha grävt ner stridsyxan för länge sedan? Men trots allt, så var det Storbritannien och FN som utlöste konflikten genom att påbörja en konstgjord statsbildning till ett religiöst samfund. Kanske dags för FN att backa och säga “Det var fel. Sorry! Kan ni inte sluta skjuta och istället bygga ett land tillsammans?”. “Tänk på barnen och framtiden.”

Förmodligen är det krigsherrarna som kommer att fortsätta att styra och ställa. De som aldrig har haft sitt lilla barn i sin famn och upplevt när det tryggt faller till sömns.